RESAN

Nej, det är inte några funderingar om livsresan eller något sådant. Utan detta handlar om resa i ordets bokstavliga betydelse.
Har just i helgen gjort denna resa. Det handlar om mitt resande mellan mig och min dotter och sedemera mitt barnbarn.
Det slog mig att detta resande har pågått i ganska precis 10 år. För ca 10 år sen flyttade Jennie hemifrån och ca 65-70 mil söderut. Efter ett hastigt överslag, i bilen hem i går, kom jag fram till att, om jag rest ca 4 ggr per år och så, och så många mil, och så många timmar...............
Då kom jag fram till att jag nog suttit i bilen ca 28 dygn på 10 år. Nåja vi drar bort kanske 8 dygn som jag i stället åkt tåg eller flyg. Då slutar det ändå på 20 dygn. Det är lite roligt med statistik.
Tråkigt är det i alla fall att sitta i bilen i sju timmar för att komma FRAM. Man får hitta på olika saker att för driva tiden med. CD bok är ganska bra, men lite trafikfarligt att sitta och byta CD-skivor.
Förra resan jag gjorde valde jag att inte ha någon radio eller musik på. Det var ganska givande. Lång tid att tänka igenom saker och planera mm.
Resan i går var ganska speciell. Dels har jag "firat" en jul med de mina, med magsjuka, lunginflammation och öroninflammation, jämt fördelat mellan oss tre.
Sen fick jag uppleva "hur avlångt vårt land är" Ja, ja klyscha jag vet.
I alla fall så lämnade jag Karlskrona i strålande sol, minus 2 grader, noll snö och rimfrostade åkrar.
Det är alltid sorgligt att lämna Karlskrona men den här gången var det i alla fall vackert.
E22:an, kustvägen är ganska tråkig. Men i går var det lite roligt. Temperaturen sjönk hela vägen och snöplogkanterna blev högre och högre.Det var så tydligt. När jag kom till Norrköping var det hela 5 grader minus.
Hela trafiksituationen ändras när man kommer till E4:an. Det blir hetsigare och många lastbilar kommer in i bilden. Att färdas från E22:an in på E4:an känns ungefär som att åka från landet till sta`n.
Något jag inte fattar är att jag tycker att jag åker i min takt, och kör om de som kör långsammare,sen upptäcker jag plötsligt att samma bil kör om mig flera gånger?
Att sen komma till Stockholm är ju en egen historia, med filbyten, taxibilar och hålla reda på skyltningen mm.
Jag förstår att västsverige har fått mycket snö! Alla bilar som kom från E20:an var helt snötäckta. Igenom hela Stockholm kunde man se vilka som kommit västerifrån.
Norr om Stockholm fick temperaturmätaren fnatt och bara rusade uppåt, nej neråt menar jag.
Ja så var denna resa avklarad, allt gick bra och den slutade i ett vintrigt Tierp och 20 grader kallt.

"Big boys toys"

Eller kanske jag skulle vilja kalla det OLD boys toys. Det är ju så att ju större pojkar desto dyrare leksaker. Men att komma hem med en ardennerhäst är väl att ta i.
Hästen i fråga heter Carmen, ett rätt tjusigt namn på en jättehäst som väger, kanske ett ton. Sanningen är att hon är ganska charmig. Lugn och stabil och verkar gå med på det mesta. Per och Bert som delar på hästen är som småpojkar som fått en ny leksak.
Nu är det sele på och tömkörning. Flera dagar har gått åt att bygga en "släpa" ?!
Tydligen nåt som Carmen ska lära sig att dra.
Vad är nyttan med hästen? Ja inte vet jag men kanske det blir tomtekörning till nästa år eller framdragning av ved eller nåt. Huvudsaken är att två old boys hittat en fritidssysselsättning. De båda närmar sig pensionen med stormsteg och kan ju behöva nåt att göra.

Tänk att..

han hade rätt, den där meterologen. Nu har det vräkt ner snö i ett dygn. För mig som jobbar på Granngården är det mycket positivt. Kunderna kommer in med något vilt i blicken och vill köpa kvastar och snöskyfflar. Undrar vart de som de köpte förra året har tagit vägen? Kanske det är strumptjuven som tar dem. Eller han som stjäl isskrapor och vantar.
Samtidigt som snön kom blev vi beordrade att starta upp jul-rean! Plus att en person blev uppsagd i veckan och fick gå med arbetsbefriad uppsägningstid. Lite stressigt är det just nu.
Men dock är knäcken kokad och skinkan inköpt. Klapparna är klara och inslagna. Granen hoppar vi i år. Ser fram emot att komma till Karlskrona, där det finns både gran, dotter och barnbarn.

Tidig decembermorgon

Vaknar med ett ryck när sambon tar tillbaka sin kudde som jag tydligen knyckt under natten. Därefter knäpper han på radion. En ovana han har vare sig det är lördag sovmorgon eller jobbardag.
Just börjar en meterolog nästan gå upp i falsett när han ska berätta om vädret. Den grådaskiga filt som legat över oss (vädret alltså) i två månader ska på måndag förändra världen. Snön ska komma. Det låter som om "nu är det som i gamla tider, snön kommer att vräka ner". Man kan ju förstå att det är en höjdare att vara meterolog när det äntligen ska bli väderförändring efter den här hösten. Det känns som om nyheten om snö är större än både svininfluensa och klimatkonferanser.
Förresten vad hände med svininfluensan? När tidningarna slutade skriva så försvann den tydligen.
I alla fall så slutade ovanstående meterolog, nästan euforiskt att berätta om att det var mycket stor chans att vi ska få en vit jul. Det kan ju vara trevligt i dessa tider.

Musik i advent

Avnjuter en kopp te efter en julkonsert i Nathanaelkyrkan i Tierp. Det var Magnus Karlsson som sjöng. Jag var lite tveksam till detta först. Barbados smörsångare är inte riktigt min "cup of tea".
Men där fick jag backa. Konserten var en höjdpunkt. Det var en blandning av nya och gamla julsånger, framförda med en slags vördnad. En härlig blandning av musik från Elvis via Dean Martin till Ave Maria på latin.
Framförda med avkopplande småprat mellan låtarna.
Ett stort plus var att det inte förekom några Hej tomtegubbar. Eller som han sa "gillar mest låtar om snö och änglar och bjällerklang"
Tack för en fin konsert!
God natt (med en ömmande arm efter influensavaccinering som äntligen blivit av)